.....

Jag som tyckte att jag uttryckligen sa att 2010 skulle bli ett bra år? Inte då. Jag gjorde misstaget att hämta min tenta i Filmkritik. Jag fick visserligen C på kursen, precis som jag väntat mig. Men min lärare tycker jag har varit väldigt hård i min kritik av mina kurskamrater. Eh. Det var det som var själva uppgiften! Jag blir så less. Vi fick i uppgift att skriva tre recensioner. Varje recension avhandlades under ett seminarium. Och jag är jag. Jag håller inget inne. Har någon gjort något fel så säger jag det. Okej att jag kanske skulle kunnat linda in skiten men jag tycker väl att folk kan köpa lite skinn på näsan också. Det är inte som om jag bara varit negativ. Faktum är att jag alltid kommit med konstruktiva förslag. Och kommit med en del beröm.

Men sen kan jag bli så less på mig själv. För mina recensioner berömde hon ändå. Hon tyckte dessutom en av dem var riktigt bra. Ändå är det enda jag fokuserar på att jag varit väldigt hård. Väldigt hård. Det liksom går på repeat i min hjärna.

Well. Sen då. Skulle jag låna en bok jag behöver till tentan jag ska skriva som ska vara inne nästa torsdag. Ja men då har jag en skuld på 127 kronor vilket gör att jag inte får låna boken. Och jag har inga pengar på mig, bibblan tar inte kort, jag har inte tid att hämta ut och bibblan stänger sju, och jag jobbar till sju.

Jaha. Okej. Jag försöker bounca tillbaka. Ringer för att kolla om det finns platser kvar till ABF-kursen i jag tänker inte berätta vad för ni kommer ändå få reda på det sen när jag är rik och berömd. Men näe. Jag blir tredje reserv. Tilläggas bör att det bara finns tio platser. Men ändå. Den startar inte förrän i mars, jag tyckte jag var tidigt ute. Och det som retar mig allra allra mest är att jag varit på väg att anmäla mig hur länge som helst. Jag vill seriöst skjuta någon eller något. Det finns andra kurser i samma ämne men då är det någon som redan blivit rik och berömd och som tar endera 6 eller tio tusen. Jag tänker inte betala tio loppor för något som skulle kunna kosta mig under tusingen.

Jag har tänkt att det finns någon mening med det här sistnämnda. Att det här betyder att jag ska få växa till mig och samla på mig en massa saker som sen när jag får chansen kommer vara alldeles lagom. Men samtidigt var det verkligen det här jag ville göra nu. I vår. Målet var liksom att ha fixat det till i maj och gjort debut innan sommaren. Men som dom säger. Människor planerar, gud skrattar.

Egentligen vill jag bara gå och lägga mig så den här dagen tar slut någon gång men måste nog plugga ett par timmar så att jag med gott samvete kan träna imorgon. Hade tänkt gå ut men jag fick mens och och stinker järn så det vore bara rent självplågeri att gå ut.

Jag har i alla fall fått se bilder på nästan helt nyanlända brorson. Han anslöt oss på planet jorden i onsdags morse och är jättesöt. Inget namn än men jag hoppas det blir en Valle, Ville, Ossi eller Malte.