När jag gick gymnasiet bodde jag ute på landet och vi hade bara skogstv. Det resulterade i att jag lyssnade osunt mycket på P3. Frank, Flipper, Transit och P3 Hiphop. Från Frank minns jag i synnerhet poesiinslaget med Markus Birro där man fick skicka in dikter som han läste upp. Den enda jag idag kommer ihåg gick såhär
"Kvinna, du är en labyrint"
Och mina tankarigår, idag, förmodligen imorgon och helgen som kommer sammanfattas väldigt väl av denna korta men mycket precisa dikt, om man bara byter ut det inledande ordet. För maken till labyrint av man har jag nog aldrig någonsin varit i kontakt med. Jag har inte någon som helst aning om vad han vill mig, och det håller på att sakta men säkert driva mig till vansinne.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar