torsdag, februari 04, 2010

Den svenska godtrogenheten

Svenskar är ett så gulligt och naivt folk kan jag känna emellanåt. Som det här att somliga polisanmäler fejkade Facebookgrupper. Ledsen, men vad exakt är det ni tror att polisen kommer kunna åstadkomma? Vad? Och tycker ni inte, om ni tänker efter lite grann, att polisens resurser borde gå till att lösa rån, misshandelsfall, våldtäkter och inbrott istället? Inser ni inte hur lyckligt jävla lottade ni är när ni kan gå till polisen och högt prata om hur kränkta ni känner er av att helt plötsligt vara medlemmar i gruppen "Vi som vill ha sex med våra barn"?

Någonstans har någonting gått väldigt snett, när folk på djupaste jävla allvar tror att polisen kan göra något åt det här.

Själv tycker jag att det hela är ganska underhållande. Jag föreställer mig att tankebanorna i dessa arma människors huvuden går något så här. "Oh, dom skänker pengar om jag går med i gruppen, ja men då går jag med i gruppen istället för att själv skänka pengar för jag är en snål jävel. Meh, nu bytte dom namn på gruppen, så nu kommer de där två kronorna som jag trodde skulle skänkas bort för att jag gick med i gruppen inte komma fram. Det är så jobbigt att jag måste gå till polisen."

Det här är roligt för att de som råkar bli medlemmar i fejkgrupper helt tycks sakna sinne för humor. De som skapar dessa fejkgrupper är i mina ögon ute efter att uppmärksamma något ganska viktigt, nämligen att få verkligen ifrågasätter någonting överhuvudtaget. Och det går inte att vinna mot dessa människor. Så fort du går med i gruppen är du en loser. När du polisanmäler gruppen är du en loser. Hur du då står där och är helt förfärad, det blir bara ytterligare vatten på deras kvarn, och de njuter verkligen av det. Att folk inte fattar det, är helt beyond me.

Inga kommentarer: