torsdag, augusti 25, 2011

.....

Med tanke på det enorma intresset för min person känner jag mig nödgad att posta ett kort inlägg. Det är både spännande och oroväckande att se hur många som inte har något bättre för sig att googla mig. Nu gör jag ju förvisso samma sak själv men just för att jag vet att sånt går att spåra så följer jag aldrig länkar jag får upp på google som går till privata bloggar utan kopierar adressen för att få det att se ut som om jag besöker bloggen som precis vem som helst. Så lägg det på minnet så behöver inte jag sitta här och nojja så mycket!

Jag har några saker på agendan jag känner att jag vill ta upp.

Till att börja med gör det mig ledsen att se hur många tjejer tycks hata sig själva, eller lägger energi på att kokettera med att de borde göra det. Ni vet att ni spottar Universum i ansiktet va? Det är så obeskrivligt respektlöst! Visst, jag är inte perfekt, men jag finns, jag är. Varje lem är en välsignelse, ett mirakel, och jag tänker inte skymfa min skapare genom att hata mig själv. Aldrig någonsin!

Och så detta hat riktat mot alla andra! Lägg ner avundsjukan, bitterheten, missunnsamheten och ta itu med din egen känsla av otillräcklighet. Projicera inte dina egna rädslor på din omgivning, förstår du hur patetiskt det är och vilken svag individ du är? Vad vet du om vilka umbäranden jag går igenom, vad som fört mig dit jag är idag? Om du visste, varför skulle då vilja göra det ännu värre? Add to the burden? Jag försöker förstå men det är så svårt.

tisdag, augusti 16, 2011

söndag, augusti 14, 2011

En helt sann historia

Nynnar med i Man down medan jag står och skalar morötter till leda när en jobbarkompis frågar vad låten handlar om. Själv hör han bara rampapapamrampaparampapa. Jag berättar och han undrar om det bygger på en verklig händelse. Jag påpekar att kvinnor blir våldtagna mest hela tiden över hela världen men att få av dem skjuter sina förövare på öppen gata.

...



Det här är som balsam för mitt kantstötta hjärta.

onsdag, juli 13, 2011

Crazy orimliga perfektionist, bli väck!

Så. Imorgon kommer Reanno Gordon hit. Mannen som fick mig att hosta upp femtio spänn för ett unlimitedkonto och som sedan i måndags morse gått på repeat.

Mitt största bekymmer är vad jag ska ha på mig. Kjolen jag allra helst vill ha hade jag på Tarrus och jag klarar inte av tanken att någon noterar min bristande fantasi. Jag vet hur fullkomligt absurt, och obeskrivligt självupptaget detta är, men det hindrar mig inte från att tänka tanken. Kjolen är mörder, men tänk om någon tror att det är för att jag inga andra kläder har som jag valt att ha den? Ve och fasa! Andravalet hade jag i lördags när jag träffade Modellen och tänk om han är där och noterar det? Nu var han ganska alkoholpåverkad så att han skulle göra det har jag svårt att tro men för en nojjare som mig är allt möjligt.

Till saken hör att det här är sånt jag vill att killen jag ska träffa ska lägga märke till, det är därför jag föregår honom. Okej, kanske inte se ner på mig för att jag har samma kjol på två konserter i rad, men likväl vara så besatt av mig att han känner igen mina kläder från en gång till en annan.

Jag tror verkligen att jorden kretsar kring mig, och jag inser hur sorgligt det är. Samtidigt. Man känner andra som man känner sig själv och jag har sjuk iakttagelseförmåga och inget liv och lägger på minnet om andra kommer i samma utstyrsel gång efter annan. Det är väl just det, att jag inte kan släppa tanken på att folk tänker precis som jag. Mänskligt men förlamande.

Var ute igår. Det är intressant när man träffar som hör till det förflutna. Där det kunde bli något eller det som kunde blivit något aldrig kom att bli. Finns ju alltid anledningar till att det blir som det blir men jag kan ibland tänka tänk om. Såg en annan mycket vacker man men han har gått vilse i sig själv och det är sorgligt att se. Ni vet när rastlösheten gör att människor inte klarar av att stå på ett och samma ställe mer än på sin höjd någon sekund och sen väljer att rusa in i vad som helst. Så.

söndag, juli 10, 2011

.....

Och nu när jag skrivit tre inlägg om vikten att vara älskvärd,varm och harmonisk tänkte jag ta och gnälla lite på SL.

Blå linjen är avstängd mellan Kungsträdgården och Rådhuset. SL har löst detta med en buss mellan Kungsan och Rådhuset. Hur många tror ni vill åka buss mellan maj och augusti när bussen mest är en rullande bastu? Det här betyder att ALLA istället åker gröna linjen norrut mellan centralen och fridhemsplan. Med alla menar jag ALLA. Tågen är tamefan packade jämt. Sätt in fler tåg istället för en bastu som ingen vill åka i ändå.

Och igår var det Sonipshere på Globen. När jag klev på tåget i Skanstull gick det fortfarande att stå men när jag sen skulle kliva av i Gamla stan fick jag gå in i min sedvanliga rusningstrafiksmode som är en blandning mellan en brunstig gorilla och en upploppssugen elefant för människorna vägrade flytta på sig. Jag kanske bara är 1,63 cm över havet, men jag kan vara nog så våldsam bara jag vill.

.....

Om ni undrar vad som föranledde mitt förra inlägg så träffade jag, och pratade igår med en av de absolut vackraste män jag någonsin varit i närheten av, utan överdrift. Jag har sett honom ett par gånger tidigare. Efter första gången vi sågs snokade jag reda på vad han hette, kollade givetvis hans FB och hela den helt vanliga rutinen vi människor som lider av tvångsmässig nyfikenhet gör men som de som drabbas av den mest uppfattar som obehaglig och med tiden i sin tur gör dem till tvångsmässigt paranoida, så till den milda grad att de tvingas söka hjälp på öppenvården.

Av det jag hittade drog jag slutsatsen att han är väldigt ytlig, omogen, har taskigt självförtroende men samtidigt lider av en grandios självbild. Det här gör honom inte desto mindre attraktiv. När vi igår bytte några ord gav han ett ledig intryck, men just för att jag tycker han är så attraktiv hade jag målat upp en ouppnåelig bild av en kille som var tio cm längre, hade behagligare röst och dessutom doftade så gott att jag kommit av en lätt sniffning.

Hans krassa personlighet gör honom inte mindre snygg, för så snygg som han är tror jag det är ganska svårt, men om han istället i de offentliga kanaler jag haft att tillgå och som hjälpt mig skapa min bild av honom, gett ett mer ödmjukt och älskvärt intryck, då hade han förmodligen blivit och uppfattats som ännu vackrare, och det är den insikten som gör mig så beklämd.

......

I och med att jag själv snokar som en besatt, och kanske låter vad jag lyckas snoka reda på i lite för stor utsträckning påverka min bild av människor jag egentligen inte känner, har jag kommit till insikt om att människor endera inte fattar hur lätt det är att snoka reda på det ena eller det andra, eller att det finns en herrans massa människor där ute som helt enkelt inte bryr sig om vad omgivningen tycker om dem.

Men jag kan känna så här. Självklart bryr jag mig om vad folk tycker, och olika mycket beroende på olika människor. Men det betyder inte att jag känner att jag måste rättfärdiga alla mina handlingar, i synnerhet inte för människor jag inte känner eller ens vet vem det är. Det finns säkert en del människor som sett mig ute på diverse konserter och klubbar och utifrån det skapat en uppfattning om vem de tror att jag är, jag gör själv likadant, och att göra det är väldigt mänskligt. Men precis som jag skrev i det förra inlägget handlar det om deras tolkningar av vad dom ser, och är så långt ifrån sanningen som det går att möjligt komma.

För mig handlar det inte så mycket som om vad folk tycker om mig, som vad jag med min person lyckas förmedla om vem jag är. Jag vill framstå som en utåtriktad, smart, rolig och varm människa. Därför har jag slutat uttrycka mig föraktfullt om människor och deras vikt, klädsel, hur de dansar, går eller skrattar för det är inte vem jag är. Att jag gör det skvallrar om att jag inte är i harmoni med mig själv, och det är också slutsatsen jag drar när en vuxen man ger uttryck för ett kvinnoförakt i paritet med Jack the Ripper, där kvinnor inte är annat än guldgrävande horor.

Kanske är dessa människor medvetna om att detta gör att de framstår som äckliga människor, eller så har de lyckas sälja in andra delar av sin underbara personlighet till de delar av umgängeskretsen de bryr sig om och inbillar sig att de visst är underbara människor trots att de hatar feta/fattiga/fula människor, eller så leker de bara med olika uttryckssätt, vad vet jag.