....

Jag och min stora käft råkade berätta för, ja vad fan ska vi kalla honom utan att försäga oss?, låt gå för Chico eller Mr Madame (ja han kallar mig madame, är det konstigt att jag är lite i det blå ?), att jag skrivit om honom och då blev han och hans ego så klart genast jättesmickrade och ville läsa. Sen insåg jag att det jag skrivit var jävligt hårt och jävligt elakt och att han kommer bli superledsen(inbillar jag mig) om jag låter honom få läsa det så nu måste jag försöka komma med en cover up. Därför har jag ägnat femton minuter varje dag sedan vi skildes åt(torsdagmorgon) åt att skriva minst lika mycket, om inte dubbelt så mycket, fina, vackra och fascinerande texter om honom som jag tänkte låta honom läsa när, om, vi ses igen. Om han sen på egen hand råkar hitta den där originaltexten som jag insett att han inte alls borde få lägga ögonen på, ja, den dagen den sorgen.

P.s Nu kan ju den som vill ägna resten av helgen åt att försöka lista ut vilket inlägg jag syftar på. D.s

...

Pipilotti Rist har installerat en kamera i en av toastolarna på Bonnier Konsthall, så att man som besökare kan se sitt eget kön, urin och bajs när man gör sitt toabesök. Det var inte helt angenämt. Det var rent ut sagt helt jävla vidrigt. Men en intressant upplevelse. Jag anser mig vara hyfsat gränslös, med allt mitt snack om sex,fitta, kuk, mens och bajs, men detta var jobbigt. Frågan är ju varför. Är min gränslöshet bara inbillad?

Vidare.

Om jag skulle vilja radera ut 75 procent av min sexuella historia skulle jag välja att bomba konserten på onsdag. Skulle jag slippa mötas av gamla olyckor så fort jag bestämmer mig för att gå ut och dansa.

I helgen såg jag Shima Niavarani är en übermensch. Finns på Svt Play och vill man ha 80 rätt underhållande minuter så ska man leta sig dit nu! Vidare tyckte jag Blood calls you också är mycket sevärd, om så långt ifrån objektiv som en dokumentär kan vara.

Är det bara jag som är trött på sotarmössorna på alla hipsters? Jag är urless. Urless. Kör på en fakking Boba Shanti turban om du vill vara lite originell istället. Grr.

Tjyvstartar Beach 2011 på måndag, med ägg, morötter och keso så att det kommer spruta ut ur öronen på mig.

Ongoing projects

En man har stulit min mojo. Ni får använda er fantasi för att sätta er in i exakt vad det innebär. Jag hatar honom ganska intensivt för just detta, inget tycks hjälpa och det är ganska frustrerande.

Därmed inte sagt att jag inte fördriver tiden med diverse projekt. Som dessvärre bara slutar i besvikelse på grund av att människan är för smal, för ung, för dum, för oambtitiös, en fucking jävla haschtomte som doppar vad som ens kommer i hans väg ( ingen nämnd ingen glömd), underskattar mig och blir förvånad när jag kan alla huvudstäder i Afrika.

Egentligen är det inte det som är problemet. Det är Mr Magic som är problemet. Spöket han antagit formen av lever loppan i mitt huvud dag som natt. Jag vet att ingen är oersättlig, men som honom kommer ingen knocka mig. Inte vad jag tror i alla fall. Jag blir arg på mig själv för att jag är fast i den här karusellen för det blir en blockering som hindrar mig från att faktiskt känna efter om någon annan har ens skuggan av en chans. Det är ju inte hans fel. Det är ju helt och hållet mitt.

En hemlighet

När det blir för spännande på tv stänger jag av ljudet och kollar bara på bilden. När det blir för pinsamt dåligt i Idol behåller jag ljudet på men slår på text-tv istället.

....

Känner mig tom,arg,ledsen,besviken,uppgiven och mer eller mindre likgiltig. jag tänker inte låta mig förfasas över valresultatet, det är trots allt ett demokratiskt val och det känner jag att jag vill respektera. Men det kommer inte hindra mig ifrån att kommentera, kritisera och diskutera hur dålig jag tycker att politiken som Sverigedemokraterna för, är. Eller hur kortsiktigt deras väljare tänker.

Jag tycker också att integrationspolitiken är misslyckad i en del avseenden. Men jag tycker inte att det är en realistisk lösning att välja in Sverigedemokraterna, det kommer bara göra det politiska klimatet ännu mer politiserat. Tyvärr.

Det tar mig emot, och jag kommer tvingas jobba väldigt hårt för att lägga band på min ilska och min vilja att förlöljliga, förudmjuka och förnedra de här människorna, men i och med att de tagit sig i vårt folkvalda parlament känner jag att jag måste höja min retorik en nivå. Det handlar inte om att visa dem mer respekt än de förtjänar, för folk som hatar förtjänar ingen respekt, utan om att jag inte ska sjunka till deras låga nivå.

Om deras paradoxala integrationspolitik

Så. Nu ska jag iväg och assimilera mig lite, hur omöjligt Sverigedemokraterna än tycker att det är. Jag vet inte hur jag ska kunna ge upp vanan att dricka mycket, dra kniv, basta, äta god korv och lyssna på vemodig introvert naturromantisk tango, men för min egen skull är det bäst att jag i alla fall ger det ett försök. Vem vet hur det slutar annars? Jag som när det kommer till finska mest är att betrakta som en hopplöst analfabet skulle inte klara mig en dag i fosterlandet.

Lägesrapport

Lars Ohly friade i tv. Jag är inte den som skäms för andra, men vad fan? Det är inte provocerande, det är bara pinsamt och enormt jävla genant. Är han desperat? Okej. En del av mig är lite arg. Här har jag gått och trott att han, liksom så klart alla vänsterpartister per automatik är feminister och därmed emot giftermål och äktenskap för att det kedjar kvinnor vid spisen. Och i det avseendet är jag lika besviken som arg på den där förbannade tågmästaren.

Annars då? Jag har läst ut Fördjupade studier, den blev lite halvmesig mot slutet. Börjat på En halv gul sol som är mycket lovande, samt är strax klar med Wallraff, Atwood och Kapuzinksi, hur fan nu stavar sitt namn. När jag inte jobbar sitter jag på tunnelbanan eller så läser jag. Kollar på Idol, Beverly Hills och That 70's show samt smider planer.

Nu sitter jag dock och värmer inför Gappys konsert. Om man bortser från att jag måste stå ut med den där tävlingen innan kan det nog bli kul. Ordet för dagen är runkregister, det ska uppdateras ikväll, det börjar bli sorgligt välanvänt. Jag är inte typen som satsar på omöjliga mål, om man bortser från Tupac, Blair Underwood och Idris Elba, jag föredrar människor jag faktiskt stått öga mot öga med. Eller ja, nästan i alla fall.

Så. Nu har jag svurit och snuskat mig tillräckligt för att pappa ska låta bli att ringa på ytterligare två veckor. Sorry pappa, du får skylla dig själv som går in och läser.

Fuck you!

Nationaldemorkaterna har tapetserat min och alla andra portar på min gata med sin äckliga jävla propaganda så jag fick inleda min promenad till Vällingby med att ringa värden för att någon, mer än jag, ska försöka få bort eländet. Jag tog den som satt på min dörr bara för att blotta tanken på den där förbannade klisterlappen gjorde mig så upprörd att jag inte kunde låta bli. Men nu när ilskan lagt sig funderar jag som bäst på någon typ av smart och rolig motaktion av något slag. För "vi" får ju inte ta till samma medel som dem. Inte hemfalla till smutskastning och förolämpningar, eller förlöljliganden. Som den där gruppen Inga invandrare på Facebook. Jag tycker den är gullig. Jag är inte med för jag vet inte om jag vill bli betraktad som "den andra". Nu pratas det om att alla invandrare borde sluta jobba fem minuter. Jag vet inte vad det skulle åstadkomma. Haters gonna hate. Tyvärr. Det måste till något mycket mer drastiskt. Och vi måste tillåta oss själva att vara arga och ta till de där elaka förolämpningarna, bara för en stund, tills ilskan lagt sig.

Han kommer hit 28/10. Göta Källare, var annars? Innan dess tänkte jag ta på mig tålamodsmössan för att orka stå ut med någon timme dancehalltävling bara för att få se Gappy Ranks igen. Visst, dans kan vara kul att kolla på men på Mr Vegas så drog det ner energin något enormt. Det är inte idealt. Men vi får väl se.