Dagens låt- Feist 1234

- Var det en man och en kvinna ?

- Det vet man aldrig den här veckan. Ett par står det i rapporten.

När jag var liten avskydde jag GB Sandwich. Jag minns i synnerhet en gång då jag och pappa varit och badat på Vitbergsbadet och svängde in på macken som ligger precis vid Solbacken. Han springer in och kommer tillbaka med en GB Sandwich.Jag blev verkligen besviken. För jag hade väl på känn att det var glass på gång och hoppades innerligt på en Daimstrut, det var min och pappas favorit men vi unnade oss den väldigt sällan för den var då, och är än idag en av de dyraste glassarna GB har. Så då blev det en GB Sandwich och jag blev så besviken att jag inte kunde ta en enda tugga.

Martin Kellerman skriver på sin blogg att nya numret av Rocky är typ fullt av gamla strippar, eller att de som förekommer är med två gånger. Och detta är i sanning verkligen sorgligt. Mitt liv är emellanåt piss och då är det underbart att ha små saker att glädjas åt. Som att komma hem efter en jobbig dag och hitta Rocky i postlådan och för 35 minuter driva iväg i en lite bubbla full av skratt, med någon som är minst lika cynisk som jag. Men inte den här gången. Så den närmaste månaden kommer jag vara extra vresig bara för att jag inte fått min normala dos Rocky. Om det inte vore för att Little Brittain visas på Svt tisdagar 19.30 så skulle jag var fullkomligt miserabel.

Thorchwood var verkligen superbra de första två avsnitten, perfekta som piloter. Men nu har jag kommit ikapp några avsnitt efter att ha missat tre avsnitt då jag var på landet. Och jag är verkligen hänförd över att Tv 4 under påan kallar serien något av det största som hänt i Storbrittaninen. Och då framförallt för att effekterna är så fruktansvärt fula och fantasilösa. Oavsett om de ska föreställa älvor eller utomjordingar så är ser dom precis likadana ut och har något självlysande kring sig. Om det inte vore för just detta skulle jag också tycka serien var superbra men nu blir det mest skrattretande. Och det är så synd för serien är emellanåt rätt spännande, jag gillade verkligen zombieavsnittet,och tycker att det är sådant som manusförfattarna borde spinna vidare på istället för att komma med någon lila , kriminell utomjordning som förför människor.

Den rökande gravida whitetrashkvinnan dök upp igen i tisdags och kommer väl fortsätta dyka upp tills jag tar mod till mig och säger precis vad jag tycker om henne och hennes rökande. Senast nöjde jag mig med att blänga lite på henne, och hon var väl antagligen så korkad att hon inte förstod varför.

Det har flyttat in en kvinna 35+ med familj som är pedant som tydligen inte verkar ha något emot att diska vad andra människor lämnat efter sig och dessutom inte blir passivt aggresiv av att göra det, medan jag och å andra sidan vill slå människan som rotat i mitt skåp och lånat diskmedel och stekpanna. Kalla mig missunnsam men efter att ha blivit behandlad som skit under alla år i grundskolan och typ då låtsas som ingenting så överreagerar jag så gärna när någon "lånar" grejer utan att fråga för det är ju så sjuuukt respektlöst. Men kul att tanten flyttat in för nu slipper jag vara pissed på människan som fimpar i diskhon.

So you think you can dance är verkligen helt superduperbra. Det mest irriterande av allt är försnacket där nästintill alla dansare pratar om hur svår koreografi de fått och hur illa den passar dem med deras förkunskaper. OCh när dom kommer ut på dansgolvet så tror man att det kanske inte alls kommer gå så lysande för paret i fråga, att de kommer få rampfeber, hamna i otakt med musiken etc, etc. Lacey gnällde igår på att hon inte kunde vara så där lealös som Mia Michaels ville men sen så sopade hon banan med alla de övriga deltagarna. Och just hur jäkla enkelt hon och hennes partner fick det hela att se ut är det mest retsamma av allt. Jo men, det ser ju vem som helst att du verkar ha haft väldigt problem med den här koreografin för att du är pardansare och inte alls har någon erfarenhet av sån där konstdans som Mia Michaels håller på med.Ja, jag är bara avundsjuk. Tidigare har jag haft problem med Mia Michaels koregrafier för att de är just så intensiva och utlevande och få av de tävlande verkligen besitter den där närvaron att förmedla hennes vision. Tills igår. För i Laceys tolkning gick ingenting förlorat och det var något av det i särklass vackraste och sorgligaste jag sett i dansväg.