,,,

Lägesrapport

Det finns fler än jag som gör det mesta av färgen rött. Hela tre kvinnor på Göta källare igår var klädda i helrött. Jag var det inte av den enkla anledningen att den enda kjolen jag har i rött är en sommarkjol, och den hade jag dessutom på just GK när jag var där sist, och klänningen jag köpte från Ellos har jag inga vettiga skor till än så igår blev det en mönstrad liten trasa från Slyna trikå istället.

Göta Källare tar 67 kronor för ett glas vin. Vad dom gör med påslaget vet jag inte, men inte fan lägger dom det på att renovera toaletterna. Ingen av dem på damsidan hade sits, och endast två gick att låsa. Så här ska det väl ändå inte vara?

På nattbussen hem ägnade jag mig som vanligt åt att försöka lista ut var Brommabarnen skulle av. Förvånansvärt många blev kvar efter att jag klivit av vilket ju tekniskt sätt gör dem till Villstadsungar istället men ja.

Det enda som är värre än att matcha skorna med skjortan eller t-tröjan är att matcha kepsen med tröjan. "Its a dealbreaker ladies".

Vad gäller en av manskön för mig intressant person upptäckte jag igår att han inte har någon nacke. Han är fortfarande kvar på min targetlist men detta är ett stort aber. Det och att han, förmodligen efter den där karatefyllan då vi sågs första gången och han utan att överdriva anstastade mig gått över till Redbull. Jag ger upp det här med män, kanske kommer Universum då på ren pin tjiv överraska mig.

...

Trodde jag kommit på det perfekta killnamnet. Det var originellt, en blinkning till min pappa och lite finskt, om man vet något om finska namn, samt internationellt gångbart ( låter kanske som en motsägelse men jo, det är fullt möjligt). Och så går en kusin och snor det rakt framför mina ögon. Där får jag för att jag sitter håller på mina ägg. Så jävla typiskt! Hade ju lätt kunnat undvikas om jag skickat ut en lista till alla mina trettiotalet kusiner med de namn jag har i åtanke men ingen skulle ta mig på allvar, jag skulle bli tvångsomhändertagen för grandios självbild fortare än en finne hinner tömma en stor flaska Koskenkorva.

Månadens

Månadens bästa kväll? På onsdag ska jag se Konshens live och jag har inte druckit mig berusad sen Uppsala så jag skulle väl vilja påstå att det är upplagt för succé.
Månadens sämsta besked? En manlig släkting är fullkomligt jävla dum i huvudet.
Månadens sämsta köp? MJUKA TANDBORSTAR! Assssssså failnivån på detta är omätbar.
Månadens snyggaste kille? Jag kallar honom Knarklangarn av förklarliga skäl. Savar hårt på hans fbbilder.
Månadens nya besatthet? Myfitnesspal.com Bor där mer eller mindre.
Månadens största irritation? Att folk tar mig för en snuttefilt.
Vilken låt har du lyssnat mest på den här månaden? Simple song Konshens.
Vad har gjort dig lycklig? Sons of anarchy har haft säsongspremiär, Jillian Michaels har släppt en dvd och jag har åter ägg i mitt kylskåp.
Vilka tre plagg har du använt mest den här månaden? Ha, mina träningskläder utan tvekan. Tränar fem gånger i veckan.
Vilken dag var den mysigaste?
Månadens mest otippade händelse? Missunsamheten hos den där manliga släktingen. Jag är mållös.
Vad har du ätit mest? Bacon men det är bara för att man dricker och inte äter kaffe.

....

Det handlar inte om hur det faktiskt är, det handlar bara om hur det uppfattas. Människor är ofattbart enkelspåriga och man känner tyvärr andra som man känner sig själv. Det här är något jag önskat att jag visste när jag var femton, tjugo, ja kanske till och med tjugofem, men jag är väldigt tacksam att jag vet det nu.

Det handlar inte om hur det faktiskt är, det handlar bara om hur man tror det kommer uppfattas. Så fort man är medveten om det och handlar utifrån det kan man tillåta sig själv att göra precis vad som helst utan att vara rädd för konsekvenserna för man har redan arbetat upp ett försvar.

Jag vet, det är sjukt att redan innan man ens ha gjort något vara beredd på kritik, och ett sådant beteende är inte fött ur något annat än att man lärt sig av tidigare erfarenheter, som beroende på vem man är kan se väldigt olika ut.

Dessvärre funkar ju detta åt båda håll. Om du inte själv kan föreställa dig att det kan vara på något annat sätt än hur du tror, nej ibland till och med vet och är övertygad om att det är, hur kan du då förvänta dig att någon någonsin kommer tro annorlunda om ditt agerande?

Ja visst, du borde få vara precis hur uppmärksamhetstörstande, bekräftelsesökande och självdestruktiv som helst och få ursäkta det med att folk missuppfattat dina intentioner, eller till och med stå för att du är alla dessa saker, men så är det dessvärre inte. Istället tvingas du ständigt försvara dig, gång på gång på gång och hur du orkar trots just detta är nästan häpnadsväckande som om du gör det för att överbesvisa någon.

...

Fortums reklam i t-banan håller på att driva mig till vansinne. Blir inte klok på om det är kvinnan eller mannen som tänder. Ni undrar vad det har för betydelse? Det har väldigt väldigt stor betydelse för min verklighetsuppfattning och världsbild.

Annars då? Körde Jillian Michaels Killer buns and thighs för första gången idag och om inte jag får en rumpa man kan använda som hylla, tex ställa en kaffekopp på, varför man nu skulle vilja göra det, well då tror jag inte jag någonsin kommer få någon rumpa. Pauline Nordins Butt bible är mitt sista hopp men det blir först om tidigast en månad då Jillian fått smiska skiten ur mig.

Om svartsjuka

Svartsjukan lever i symbios med ovissheten, ovissheten ger den utrymme att använda sin alltför livliga fantasi.

Kan du räkna till tio?

Måhända är detta årets bästa låttext.

Min vän har ett dilemma
För vägarna är två
Ska han svälja sin stolthet vara trevlig och gå
Eller sätta hårt mot hårt
Som innebär att avfyra stål
Han har levt många hundår varav fem inlåst
Han säger nu ska de statueras exempel
Han är så sjukt trött på att bli spottad på
Nio månader tar livet att bli till
Men blott en tiondel sekund slocknar de på

Om ni bara ska läsa en artikel idag, låt det bli denna

"Teaching girls their appearance is the first thing you notice tells them that looks are more important than anything"

....

Vet ni vilka jag har svårt att ta på allvar eller lita på? Människor som aldrig kan vara singlar. Jag vet, det är lite småelakt av mig att misstro deras känslor för sina partners men så mycket människokännare är jag vid det här laget att jag tror mig kunna se på ett par om vad de har verkligen är äkta eller om bara är varandras snuttefiltar.

Det här blir tredje inlägget jag skriver om samma kille, men anledningen till att han nästlat sig in i min hjärna och ut i mina fingrar som hamrar över tangenterna är att jag är just det för honom. Han måste ha något, kuken måste få sitt. Jag bara råkade vara där och då kom han på detta med att vi hade ouppklarade affärer. Vore jag några år yngre och inte fullt lika livserfaren skulle jag missta hans intresse för något genuint, men det har gått ett år. Det har gått ett år, och han har hela tiden figurerat där i bakgrunden och varit totalt ointresserad. Fram tills nu. Det vore närmast överjordiskt självdestruktivt av mig att inte ta en sådan sak i beaktande. Ifrågasätta vad det egentligen är han är ute efter. Cynism eller självförsvarsmekanism?

"Morgonkisset är bäst"

På somrarna när jag var i tonåren och tillbringade mina obligatoriska tre veckor hos mamma, innan jag och brorsan var tvungna att åka till polcirkeln för en lika lång vända, tvingade mamma oss att kissa i en hink.

"Morgonkisset är bäst" tjatade mamma, och vi kissade flitigt i den röda hinken, som hon sedan hällde över sina praktfulla rosor.

Fb-noja

För eoner år sedan hade jag en flört med en kille, som för övrigt sitter inne för grovt narkotikabrott just nu. Vi mejlade ett tag tills han hörde av sig och berättade att hans ex kapat hans mejl och att det var hon och inte han som svarat på mina mejl. Tydligen har jag inte lärt mig min läxa för likväl fortsätter jag just mejla killar. Så sent som för några dagar sedan petade jag på en idiot och han är precis den typen av killa som ingen tjej vid sina sunda vätskor någonsin skulle lita på. I samma sekund som jag gjort det insåg jag hur jävla korkat det var. Jag började genast föreställa mig vad som skulle hända nu, hur jag måste börja se mig om över axeln så fort jag går ut efter mörkrets inbrott och hur illa den här bruden kommer klösa mig i ansiktet. Det är min största skräck. Att falla på ansiktet mot säg betong eller cement. Gå ner i trappor är det värsta jag vet.

Tydligen är detta att kolla sin partners, ex mejl, fb och liknande väldigt vanligt, eller i all fall mycket vanligare än vad jag kunnat föreställa mig. Vad är ert problem? VARFÖR? Ni förstör ju mitt game! Sök hjälp för bövelen!

....

Ni vet när det känns som om någon annan sitter på alla svaren? Det är där jag är nu. Min farmor var sjuk i över tio år innan hon dog i februari i år, och vår relation blev väldigt lidande av hennes sjukdom. Ändå är det som om jag lever i en parallell verklighet där jag kan åka hem, dit man kommer när man kommer hem, sätta mig och prata med henne och ett vettigt svar. Trots att jag vet att om hon fortfarande levde skulle det inte ens finnas på kartan. Men kanske är det just för att hon är borta som jag vill inbilla mig att det är just henne jag saknar.