Min favorit julkalender genom alla tider är Trolltider. Trolltider är också en av de kalendrar som sänts två gånger. Jag gillade Trolltider för att dom bodde i en stubbe och sov i en tändsticksask. Av samma anledning som jag gillar Nils Karlsson Pyssling. När allt är väldigt väldigt stort och karaktärerna är väldigt väldigt små så känner man sig som barn inte lika liten.

Årets julkalender är bra av helt andra anledningar. Till att börja med har man lyckats få till en drömsk och väldigt sagolik stämning men med tydlig verklighetsförankring. Precis som i Harry Potter. Även om LasseMajas detektivbyrå inte är lika påkostad så är den hiskeligt välgjord och vaggar in mig i en mycket mysig stämning.

Att författaren ändå låtit sig inspireras av Rowlings förlaga är väl kanske inte att säga alltför mycket. Men övertydligheten är väldigt mycket större. Som det ska vara, i synnerhet i en julkalender. Därför njuter jag av att rollkaraktärerna heter saker som Dino Panini ( jobbar som barista på cafét men ska spela Josef i julspelet som blivit en musikal), Steve Marsaan ( äger nyss nämnd café som han rånade och åkte fast), Mohammed Karat( som äger den rånade guldsmedsbutiken) . Mohammed Karat är favoriten hittils, det är så klockrent! Att sen scenografin och kostymen för samtliga av dessa karaktärer är så typisk är också helt underbart. Journalisten i Valleby har så klart basker, leopardmönstrad cape och leopardmönstrat anteckningsblock. Vad hon heter har jag inte lyckats lista ut än.