Min favorit julkalender genom alla tider är Trolltider. Trolltider är också en av de kalendrar som sänts två gånger. Jag gillade Trolltider för att dom bodde i en stubbe och sov i en tändsticksask. Av samma anledning som jag gillar Nils Karlsson Pyssling. När allt är väldigt väldigt stort och karaktärerna är väldigt väldigt små så känner man sig som barn inte lika liten.

Årets julkalender är bra av helt andra anledningar. Till att börja med har man lyckats få till en drömsk och väldigt sagolik stämning men med tydlig verklighetsförankring. Precis som i Harry Potter. Även om LasseMajas detektivbyrå inte är lika påkostad så är den hiskeligt välgjord och vaggar in mig i en mycket mysig stämning.

Att författaren ändå låtit sig inspireras av Rowlings förlaga är väl kanske inte att säga alltför mycket. Men övertydligheten är väldigt mycket större. Som det ska vara, i synnerhet i en julkalender. Därför njuter jag av att rollkaraktärerna heter saker som Dino Panini ( jobbar som barista på cafét men ska spela Josef i julspelet som blivit en musikal), Steve Marsaan ( äger nyss nämnd café som han rånade och åkte fast), Mohammed Karat( som äger den rånade guldsmedsbutiken) . Mohammed Karat är favoriten hittils, det är så klockrent! Att sen scenografin och kostymen för samtliga av dessa karaktärer är så typisk är också helt underbart. Journalisten i Valleby har så klart basker, leopardmönstrad cape och leopardmönstrat anteckningsblock. Vad hon heter har jag inte lyckats lista ut än.

Amy Winehouse is the shit!

Hörde låten på radion, nu har jag sett videon också och den håller för mer än en lyssning. Det här är så där underbart retro men samtidigt sjukt fräääääscht. Så det så.

Bingo Royale är vad som ska få ungdomar att hitta tillbaka till Svt. Eller ? Jag får intrycket att man tänkt sig programmet som en del av förfesten. Vilket kanske kan funka. Kanske är det som lätt påverkad man har störst möjlighet att se programmet som det minsta underhållande. Vid sina fulla vätskors bruk får man ett lätt epilepsianfall av att inte veta vad som kommer hända näst.

Mona Seilitz är precis den typ av tjej min pappa skulle gilla; söt, rolig och till synes ofattbart pantad. Men det enda jag tänker på när jag ser Monas ystra uppenbarelse är hur synd det är om henne som blev lämnad till förmån för Lisa Ekdahl ( Emmas Värld 2005, Mona pratade ut mot att få en sholcharter till Kanarieholmarna). Stackars Mona!

En annan sak som jag upprörs över är de spetsfundigt dåliga priserna, det ironiska i att låta en grillmeny utgöra luckorna, och att varje avsnitt konsekvent försöker tvingaen arm liten hamster vara en del av utlottandet av en skrotbil.

Det håller inte. Spetsfundigheten känns krstad och utstuderad och jag blir galen av kaoset som spektaklet utspelas i, det känns som om man är hemma hos skrotnisse!

Så jävla svårt kan det väl ändå inte vara ? Uppenbarligen är det just det.

Min pappa är besviken över att så få kommenterar mina inlägg här. Men jag upptäckte häromdagen när jag läste gamla inlägg att ett visst inlägg genererat hela tre kommentarer. Tydligen har Erik Segerstedt en egen armé av fans som ser det som sitt uppdrag att dra fram på internet och utan urskiljning försöka slå ner alla som vågar sig på att på vad som kan tyckas vara sakliga grunder, kritisera nämnde Idoldeltagare. Själv tycker jag mest att det är lite gulligt.

Skatans egen julkalender

Kvarteret Skatan har en egen julkalender. En ny lucka öppnas varje dag och visar i en del fall smakprov på de kommande två programen som visas innan jul och nyår.Missa inte!

Better late then never

För flera veckor sedan listades i The Voice Show musikvärldens tre sexigaste bringor. Trea kom LL Cool J. Vilket jag väl kan leva med även om hans bringa är på tok för musklig för min egen smak. Tvåa kom föredettingen Peter Andre som de senaste åren är mest känd för att lämna ut pinsamma detaljer ur sitt liv ihop med tuttlisan Jordan. Och etta var Usher, som ju väl är lite charmig men inte på långa vägar värd första platsen.

För även om han gått ner sig totalt i narkotikamissbruk och sakta men säkert förstör sin röst genom att äta dåligt ( inte som i att han inte äter, han äter inte bra), så kommer hans bringa som den såg ut på tiden då det begav sig, för all framtid vara den sexigaste bringan i musikvärlden.

En annan som The Voice Show förbisåg var Andree 3000 men hur upprörd jag är över det orkar jag inte gå in på just nu.

Kate Harper är säkerhetsrådgivare åt president Jeb Bartlet. Spelad av Mary McCormack. Som också spelar Debbie, biståndsarbetare i Cityakuten. I kvällens avsnitt av Vita Huset rådgav Kate Harper CJ om läget i Darfur, ett IDP läger i Sudan. Darfur är också platsen där biståndsarbetaren Debbie just för tillfället uppehåller sig, hon har som bäst en konfliktfyllt förhållande till en stilig läkare och håller med jämna mellanrum yogapass i lägret. Jag tyckte det var rätt intressant, men det var jag väl den enda som gjorde. Men har det någon gång hänt att två serier som korsar varandra, vilket har varit fallet med exempelvis fallet med Cityakuten och Tredje Skiftet, att en skådespelare haft olika karaktärer i de olika serierna? Ponera att Vita huset skulle skicka Kate Harper för att kolla läget i Darfur och hon skulle träffa Carter. Vad skulle dom förklara Debbies frånvaro med ? Eller vid Debbies närvaro förklara hennes likheter med Kate Harper?