My new hairdo!

På allmän begäran! Nu är bilden inte helt rättvisande,där är håret inte stylat. Nu har jag kommit underfund med hur jag får till den perfekta Jean Sebergluggen, och kommer nog rocka den resten av året, eller så länge håret är så här kort i alla fall. Det känns lite läskigt, men samtidigt kul. De flesta har sagt att jag passar skitbra i det, resten håller glatt käften och snackar en massa skit bakom min rygg men döljer sin avundsjuka väldigt dåligt. Jag har förstått att det krävs mod för att våga klippa sig kort, men det var aldrig något som slog mig, jag bara gjorde det. Mamma tycker det är för kort, men det växer ju tack och lov ut!

Body fanns också med på listan. Men då måste jag bara fråga mig om alla män på allvar kan se att en kvinna faktiskt bär en body och inte bara har en vanlig top? På allvar? Jag skulle inte tro det.

Vad män hatar, äntligen vet vi!

Även om artkelförfattaren redan i ingressen försäkrar att undersökningen är högst ovetenskaplig, är skadan redan skedd. Att män, och då vad vi får anta är alla män, hatar ballerinaskor och trekvartsbyxor kommer för evigt hämma mig i mitt shoppande. Det blir inte bättre av att kort hår också återfinns på listan över vad män hatar på kvinnor, då jag ju nyss klippt mig kortare än självaste Mia Farrow. Det är liksom spiken i kistan. Jag kommer inte få ligga på hela jäkla sommaren. Det är lika bra att jag byter spelplan, ingen idé att ens försöka. Med mina trekvartsbyxor, ballerinaskor och Jean Sebergfrilla är jag helt enkelt chanslös.

Ja, det är lite oroväckande att jag talar om mina jag och mig själv i pluralform, jag är fullt medveten om det.

Hur snål är jag?

Min förbannade snålhet vet inga som helst gränser. När jag i lördags handlade på HM i Kista Galleria för den facila summan av 359 kronor, och då bara skit i form av hudkräm, duschcreme, strumpbyxor och hårvax, hade jag inte mitt Clubkort med mig. Jag övervägde en kort sekund att avstå från att köpa all den där skiten. Men jag behövde verkligen skiten och köpte det ändå, då hon i kassa i förbifarten nämnde att jag kunde efterregistrera köpet senast en vecka i efterhand. Vilket jag då tänkte göra igår. Men när jag knallade in på HM på Fridhemsplan får jag till min förskräckelse veta att jag måste åka till samma HM-butik som jag handlat på! Orka!

Nej jag bor inte i Kista. Jag bor i Solna. Jag åker till Kista en gång i månaden, när jag vill ha allt på ett och samma ställe och inte orkar slåss med folk på Drottninggatan, som ju på helgerna är helt packad med folk. Då är Kista Galleria helt utmärkt. Men det är inte på vägen hem direkt. Det är tio minuter och det är tio jäkla minuter jag inte orkar åka bara för att få tillgodoräknat 359 kronor på mitt Clubkort. Inte orkar!

Men snålfinnen i mig, hon orkar hon. Hon kan för sitt liv inte förstå hur jag är beredd att offra de där förmodligen futtiga bonuspoängen jag får. Hon har också kommit på att när vi ändå är i Kista, som vi nu ska ta en omväg förbi imorgon efter massagen, ska vi gå på systemet och kolla efter en satinjacka. Och äta kyckling med jordnötssås. Som plåster på såret. Dumsnålhet i ett litet nötskal!

Fotbollsvrål

Okej att Champions League kan vara väldigt spännande, och, så länge rätt lag vinner, också väldigt underhållande. Men det har ju inte hänt sen Milan vann 2007, och citatmaskinen Seedorf enkelt efteråt sammanfattade hur man van en Cl- final med att säga "genom att försvara bra och göra mål när man kan".

Näe, ikväll kollade jag bara för att det inte fanns något att se, och för att jag har en inlämningsuppgift som vara inne imorgon och som jag gör allt för att skjuta på framtiden, det vill säga imorgon förmiddag. Då jag, som det underbarn jag är, kastar ihop något på under trettio minuter. Och också för att få höra den där inledande sången. Den måste spelas. Måste! Sånt är så kul. Det känns helt apart, och den göms nästan så gott som alltid i något skrymsle. "Ja, här har vi trettio sekunder över, vi kastar in den där förbannade jäkla sången vi prompt måste få med". Det är nog det att den är så pompös och verkligen skiljer sig från programmet i övrigt, som gör att man inte kan undgå att lägga märke till den. Men så är det väl också därför den låter som den gör. Så att alla kisspausande män vet att det är dags att börja leta sig tillbaka till tv-soffan efter reklamen och halvtidsvilan.

Titi Musique

Jag utnämner härmed den här låten till 2009 års sommarplåga i det Kokkoska hushållet. Jag ämnar i och med detta att spela låten minst tio gånger dagligen från och med första maj till och med sista augusti. Alla i min omgivningen kommer hata låten, jag kommer fortsätta älska den. Och om hundra år förknippa sommaren 2009 med inget annat än denna låt.

Kid Cudi Day ´n Nite

Bah! Det fick bli en taskig remix eftersom det, av vad jag förstått inte finns någon video till originalet. Som går avsevärt mycket saktare och segare, och som till en följd av det är mycket mycket bättre.

Men sen blir ju denna så fasligt mycket dåligare av att videon följer standardformulär 1a över hur en dansvideo ska vara utformad. Jämför med Destination unknown till exempel. Halvnakna brudar, en sexuellt frustrerad kille i sina bästa år, och kulörta färger. Varför är det så här? Varför råder det sån total brist på fantasi hos världens samlade danslåtvideoregissörer? För att det är män, och därför kåta? Eller för att de tror att det bara är sexuellt frustrerade killar som lyssnar på remixversioner av dylika låtar? Låtar som sedan bara får spelas på Mtv efter tolvslaget, vilket i sin tur lett till att Mtv satt någon praktikant på att gräva fram de snuskigaste och mest avslöjande klippen som de visar under en vinjett jag tror de valt att kalla " MTV Flasher" och som med allra största sannolikhet funkar som en lite mer barntillåten lubrikation för alla som kommer hem från krogen med sina ragg runt tretiden fredag eller lördagnatt.

Men så dålig är inte remixen egentligen. Det är ju videon som gör den dålig. Faktum är att det är ett utmärkt exempel på hur man med en dålig video effektiv lyckas göra en bra låt helt jäkla urkass.