Rena rama readjungeln

Det här är djupt tragiskt. Djupt tragiskt. Samtidigt är jag inte ett dugg förvånad. Det här har väl säkert hänt förut och lär väl hända igen, för människor i grupp blir som djur i flock, och addera lite stress(till följd av att folk är rädda för att gå mist om en dammsugare för 300 kronor) och du får något som motsvarar en hjord skrämda gnuer över dig.

Dagens Youtubeklipp - Fre Sanningen eller lögn

Hej, vi försöker göra Craig David 2step på svenska!

My way, or the higway

I ett hopp om att göra mig mer medveten om mina egna brister, och med tiden göra mig mer ödmjuk, har universum en aldrig osviklig förmåga att föra mig samman med människor som utövar egocentrism till varierande grad. Inte sällan är det här människor som också är fruktansvärt konflikträdda, kanske till en följd av att omgivningen alltid anpassat sig, och därför inte klarar av att hantera det faktum att någon säger emot eller ifrån, eller bara inte går med på att låta sig hunsas. Det här är människor som när dom bett, bönat och mutat, slutgiltigen hotar för att få sin vilja igenom. Dom är nästan på gränsen till sociapater i sättet dom känner sin omgivning och sina vänner. Dom är beräknande och manipulativa, och det är också därför dom så ofta fått just sin vilja igenom, dom vet att folk varken vågar eller vill gå dem emot. Dom är experter på att inbilla vänner och bekanta att de har mer att förlora på att gå dem emot än vad de själva har, och det är också anledningen till att så många låtar bli att göra just det. Själva klarar dom sig alltid, men dom behöver tryggheten av någon annan när resten av världen blir för påfrestande, för att kunna rymma undan. Och dom gillar känslan av att någon annan är beroende av dem lika mycket, den tröstar dem tror jag.

Jag har haft tusen och en vänner som alltid förutsatt att jag glatt ska hänga med ut och då på klubbar de vill gå till, med musik de gillar. När jag sedan själv föreslagit saker vi kan göra, behöver inte vara klubbar eller konserter, har jag så gott som alltid fått nobben. Det har sällan handlat om faktiska förhinder, utan bara om en total olust, som jag ofta tror bottnar i en vilja att ha kontroll, vara den som styr relationen. Att då ge vika för någon annans initiativ gör dessa människor djupt osäkra, de är rädda för vad det skulle förmedla till omgivningen( som om den överhuvudtaget bryr sig). De är också osäkra för vad de kan tvingas möta, människor och miljöer de inte känner. Då tar dom gisslan. Orkar inte med tanken på att vara ensamma med mig, eller bli övergivna, på samma sätt som dom övergivit mig när situationen varit den motsatta då dom ju automatiskt tror att jag kommer behandla dem som dom behandlat mig, tar dom med sig någon. Utan att för en sekund fråga sig om det kanske är respektlöst mot mig, som ju hade förväntat mig att få umgås med dem på tu man hand, få rå om dem, och utan en tanke på att någon jag aldrig har träffat förut förmodligen kommer förändra gruppdynamiken fullkomligt, drar dom för att trösta sig själva och inbilla sig att inför dem de tar med, är ju detta på deras initiativ.

Att se, uppleva och erfara rädslan dessa människor tycks känna är inte bara intressant utan också mycket lärorikt.

Dagens Youtubeklipp - Robyn Handle me

Snacka om ickenyhet. Lyckas Resumé göra det här till att hon bojkottar svensk media ska dom ha all cred för att ha startat en schism mellan Robyn och svensk media som förmodligen aldrig någonsin har funnits.

Han är ju så jäkla skön! Lätt min favorit i Superfemman. Det är svårt att sätta fingret på vad hos Patrik Nordqvist som gör honom så älskvärd, mer än det där supernördiga hos honom så fint kombinerat med det norrländska. I lööv it!

Dagens Youtubeklipp - Raymond och Maria Nej

Asså, inte för att den är bra, men den är fan mycket bättre än den där tröjalåten.

Förra veckans Insider handlade om nätpedofiler. Och för några månader sedan granskade Jan Helin och Aftonbladets Sveriges dömda sexbrottslingar, och passade samtidigt på att föra en debatt med läsarna om huruvida man ska publicera namn och bilder på dömda sexbrottslingar i hopp om att skydda barn och ungdomar från att utsättas för övergrepp. Helin deltog bland annat i en debatt på Svt. Jag tycker ämnet är intressant, men håller inte alls med dem som hävdar att vi skall göra som i Usa, där man kan kräva att få veta om det bor en pedofil i ens bostadsområde. Jag tror att ett sådant system kan tjäna fel syfte och invagga folk i en falsk säkerhet. Det kommer trots allt bara vara dem som är dömda för sexbrott, och som i de flesta fall är återfallsförbrytare, som kommer hamnar i dessa register. Jag skulle gissa på att antalet sexbrottslingar som inte är dömda är ganska många. Det finns tusentals männsikor som ingen i hela världen skulle misstänka för att vara pedofil, och som lyckas lura i sina offer att dom verkligen inte har något att tjäna på att anmäla, att ingen kommer kommer tro dem. Jag tror att ropen om en Megans Law i Sverige handlar mycket om att föräldrar så gärna vill skydda sina barn, och inbilla sig att dom kan det. Men Megans Law kan på inget sätt garantera att inte fotbollstränaren, förskoleläraren, faster, kusinen eller gubben som bor granne med farfar är snuskgubbar eller snuskgummor.