Brian J White

Om han ändå kunde raka av sig den där mustaschen! Jag tyckte han såg helt okej ut i Stomp the yard, men hans rollkaraktär var så osympatisk att jag bara därför ogillade honom. Och nu såg jag honom precis i CSI Miami, återigen i en karaktär som var mindre likeable.Och så med den där förbannade tangorabatten. Vem har rått honom att behålla den? Den får honom att se ut som 44, inte 34 som han verkligen är.

Hunter

Det finns en kille som inbillar sig att jag imorgon på Beenie Man konserten tänker springa runt och leta efter honom. Han tror fel. Men bara det att han inbillar sig just detta håller på att driva mig till vanvett. Seriöst! Jag jagar killar som avvisat mig, och han har inte kommit så långt än. Så än så länge har jag ingen som helst vettig anledning att ränna efter honom.

Och inte ens om han avvisade mig är det säkert att faktiskt skulle jaga honom. Historien med allas vår Mr Magic ( han har nu fått en egen spotifylista, haha!) lärde mig det. Att det inte ger något. Att det inte är lönt. Det var liksom kört, varför då förödmjuka sig själv ytterligare lite mer genom att förnedras? Jag skulle visserligen ge vad som helst för att få prata till punkt, säker på att han faktiskt lyssnade, och i min hjärna har jag en lista på precis vad jag skulle säga. Och i min hjärna får allt jag säger honom att tänka om, så till den milda grad att han ger mig en andra chans.

Annars då? Det första jag gjorde när jag kom efter att ha köpt salvan var att smeta på lite. Med betoning på lite. Det tog fyra timmar för det att gå in i huden. Och eftersom jag ska ut betyder det att jag måste hoppa i duschen nu om jag ska ha en sportslig chans att se ut som en normal människa när jag struttar runt på stan.

Och så kan jag inte bestämma vilket nagellack jag ska ha. Snålfinnen är påt igen. I lördags målade jag nämligen såväl tå som fingernaglar i Mavalas Nice. Men på fingrarna nöts det bort på fem dagar så jag har tagit bort det. På tårna sitter det som berget, och jag är för snål för att ta bort det innan det i alla fall börjat nötas bort lite. Så dilemmat är ju om jag ska ta två olika, köra på samma, vilket ju är tråkigt som fan, eller gå emot mina principer och faktiskt ta bort de på tårna också. Jobbigt.

Locobase

Eftersom jag är less som fan på att flagna, vilket jag obegripligt nog gör trots att jag scrubbat mig varje kväll i bastun i två veckor, och sedan dessa varje gång jag duschat, uppsökte jag idag apoteket. Kvinnan hade då mage att hävda att jag fått soleksem. Nej det är inte soleksem. Det kliar inte, jag är bara torr! Jag behöver inte en hydrokortisonsalva, jag vill ha ett mjölkbad! Trots att jag hatar locobase tog jag den förpackning hon gav mig, men jag kommer inte ha tålamod med den där tuben särskilt länge. Det tar säkert hundra år för den att torka. Hundra år! Och sen tyckte hon att jag skulle använda kylbalsam. Men jag har inte bränt mig, jag skyddar mig, hur svårt kan det vara att fatta? Vi pratade helt enkelt inte samma språk. Nu ska jag steka två dagar och hoppas att de sista döda hudcellerna på min kropp flyr fältet.

När jag stod där och väntade på att få prata med biträdet kom det in en ganska snygg kille. Han hade dock lite sliten blick vilket fick mig att stå och vela om jag skulle banga eller inte. I det avseendet är jag verkligen skadad av filmen Vuxna människor. För mig handlar det aldrig om folk i rulltrappor, utan människor överallt hela tiden. Det blev hursomhelst ännu jobbigare när jag såg honom gå ett varv i butiken och sen mot kassan där han tog ett paket kondomer. Eftersom han såg så sliten ut, verkligen sjavig till kläderna, undrade jag om bruden låg kvar hemma i lägenheten och väntade på honom. Det var det intrycket jag fick. Kanske för att han verkade lite irriterad. Livlig fantasi, men jag kan inte hjälpa det!

Jag har också inhandlat en kastrull. Detta eftersom jag köpt en menskopp som efter varje mens ska kokas. Fräscht I know, men så sjukt mkt fräschare än vad bindor, tamponger och troskydd någonsin kommer vara.

Denna kastrull inhandlade jag på Clas Ohlsson. Där såg jag också det mest skrattretande jag sett på länge. En kvinna runt minst 55+ som kämpade riktigt hårt för att vara inne och hipp, genom att ha ett par såna här skor, men som antagligen på grund av just sin ålder, inte klarade av att klämma ner sina av klimakteriebesvär o så svullna små fossingar i ett par riktiga skor med justerbar rem, istället köpt ett par där remmen är i kardborre! Jag dog. Kassören trodde jag skrattade åt honom, men jag kunde inte hålla mig, det såg bara för jäkla taskigt ut. Jäkligt synd att jag inte kan hitta någon bild, för jag vet att det hade kunnat glädja fler än mig.

Alltså. Hur kan man inte veta vad det betyder att ett betalkort är präglat? Det hör väl ändå till allmänbildningen? Tillsammans med den allmänkännedomen om att det är resursslöseri att koka på för stor platta, samt inte låta matlådorna svalna innan man ställer dem i kylskåpet. Det sistnämnda får man ju trots allt lära sig på hemkunskapen.

Bikini

Och så har jag, efter många om och men, hittat en bikini. Den är så snygg att jag inte vågar prova den ( av rädsla för att den inte ska passa låter jag hellre bli och suktar lite på avstånd). Den är inte dyr med någon annan än mina, min farmors och min mammas mått mätt. Men för oss är allt som inte är billigt, det vill säga på rea, dyrt. Och till och med om det är på rea ska man ta hänsyn till ursprungligt pris, samt om man skulle köpt varan till det priset. Bh:n kostar i det här fallet 260 kronor. Min smärtgräns går vid 200. Trosorna kostar 170, och där går min gräns vi 120. Kan någon bota mig från min finnesnålhet? Is there a cure?

Jag försöker nu som bäst rättfärdiga det här köpet för mig själv. Med att jag behöver den. Att gå omkring i en som är trasig, eller i en som är omaka, och därmed se ut som någon jäkla tattare ( no offense) borde ju inte finnas på kartan. Likväl låg jag så sent som idag och stekte i en multirandig halterneckbh illa kombinerad med en brunlila trosa som jag köpte på rea på Ellos, och som jag vägrade lämna tillbaka, trots att den var för liten, för att den ju var så billig. Jag trodde nämligen i min enfald att jag skulle hitta en bh i samma nyans av chokladbrunt, men har i det avseendet kammat helt noll. Jag borde alltså inrikta min bikinijakt på att hitta en bh i brunt att komplettera mina trosor med, istället seglar den här fullkomligt ljuvliga skapelsen upp och distraherar mig fullkomligt. A well, den som lever får se.

Velpottan Vera

Jag måste sluta hålla på och vela mig. Bara måste. Först det där med Samoa Mavala nr 61, som jag nu av Mavalatanten på Åhléns fått veta har tagits ur produktion. Varför finns den då fortfarande med på hemsidan? Varför var den med i nummer av Sofies mode jag vet inte när det nu var? Varför stod jag och höll i en flaska på den där syltan i Tensta Centrum? Hon försäkrade också att Hong Kong och Samoa var så gott som identiska, så det är bara i min hjärna. Finns ingen vits att jaga det. Men tell that to min samlande ekorrhjärna.

Och så hade jag tänkt köpa sololja,faktor 2, från Hawaiann Tropic. har besökt Parelle i Kista C kanske fem gånger och stått och stirrat på flaskan, men tänkt att jag ska vänta tills jag skaffat en bra grundbränna, och tills den faktorn jag har nu, nr 6, är slut. Snålfinnen ni vet. Och så idag, på Åhléns, är den så klart slut. Så nu måste jag masa mig till Kista för att inhandla denna. Vilket väl lär bli imorgon, då jag ju måste ha den till på fredag då jag ska använda den.



Och så är det inte så mycket det faktum som att den faktiskt fanns inne som gör mig förbannad, utan att den inte finns i butik, men finns på nätet, som gör att jag är lite allmänt pissed off på HM. En underbar skjortklänning i seglarblått kostar 100 spänn i butik på rea, men min ariska jättebyst sätter stopp för att jag ska komma i en 40:a med hedern i behåll. Jag har alltså kuskat Storstockholm runt i jakt på en 42:a utan någon som helst framgång. Tills jag ger efter för frestelsen och kollar på nätet och kan konstatera att det där finns gott om den, men att den kostar 124,50, och att jag ju på det måste betala frakt också. Ollon och ekblad! Nog för att jag vill ha den, men inte så mycket!

( Okej nu kostade den visst 69,50 så jag slår väl till då)

Måste samla alla !

Jag har blivit mer eller mindre besatt av att hitta Mavala nr 61, Samoa. Detta efter att jag stod och höll i en flaska i någon sjaskig butik i Tensta, men inte köpte den, och sedan när jag gjorde återbesök kunde konstatera att den den enda flaskan de haft var borta. Och den tycks vara på väg ut ur sortimentet, för den finns inte på Åhléns eller Kicks. Nk har jag inte prövat än, skall göra så någon gång veckan som kommer.

Mavalas minilack har blivit lite av en grej för mig, jag har blivit besatt av att samla på mig vartenda ett i nyansen rosa till djupt vinröd. Men det resulterar också i att jag har kanske fem stycken nagellack som ingen utom jag ser någon som helst skillnad på. Jag menar, blodröd, tomatröd, oxblod, vinröd, horröd? Vem bryr sig? Bara jag som har en sjuk vana att kombinera mitt lack med örhängen eller skor.


Jag menar, är det någon av er som ser skillnad på bilden ovan och den nedan? Näe, trodde inte det heller.