“Monica Z “, den bejublade filmen om jazzsångerskan Monica Zetterlund finns nu och ytterligare en vecka framåt att se på SVT Play.
Och även om det inte är svårt att imponeras av Edda Magnussons porträtt av sångerskan från Hagfors faller filmen ändå lite platt. Främst på grund av ett manus som verkligheten till trots ändå valt väl enkla och rent ut sagt lata lösningar. Konflikten mellan Monica och hennes far blir därför bara en upprepning av den jante-lag som vid det här laget kommit att bli riktigt uttjatad på vita duken.
Filmen möttes rätt väntat vid premiären för sex år sedan av invändningar kring de många friheter filmskaparna tagit sig med Monicas historia. Då inte bara relationen till hennes pappa, som till skillnad från i filmen, de facto var god. Att på sättet som Peter Birro och Per Fly skapa en ny sanning i tron att publiken vet att väga in deras konstnärliga frihet i filmatiseringen är ett stort misstag.
Filmen är trots detta klart sevärd, så länge man som åskådare kommer ihåg att historien i det här fallet skrivits om.
Det är tråkigt att det inte tycks gå att göra biografiska filmer utan att fall ner i ett träsk av klicheer. Jag vill tro att det borde gå men dessvärre vittnar inte denna film om några sådana ambitioner.
"Monica Z" finns att se på SVT Play till och med 31 augusti.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar